Dag 12: Floden blev Per Hagmans liv (Anna)
Vi glider ner for floden Irradaway - tva pachiga turister i en hyrd "jattekanot".
Cyklarana surrade pa taket - vi i varsin solstol i skuggan.
Bakom oss, tre sma burmeser som omsom sover, omsom kor bat, omsom leker lanspump (och som Jens sager: hellre lanspump an jenspump)
Framfor oss sma, sma tekoppar och en termos chinese tea pa en minisoffa. Annu langre fram - brun, seg, bred flod. Hopplost forvirrande navigering mellan ostra och vastra flodbanken for att inte fastna i nagon sandbank.

Solen steker - svetten rinner - och vi tror bada att vi pa nagot satt bade ar i Burma och pa Nilen (inte for att vi varit pa Nilen nagon gang, men anda).
Ett helt liv levs vid floden.
Kvinnor tvattar, oxar och getter dricker sig otorstiga, man reparerar gamla angbatar, duschar, hamtar vatten, fiskar. Det ar torrperiod nu och man odlar utefter floden - akerbitar som inte finns langre nar regnet kommer i april.
Farjan vi skulle ha akt med har inte gatt pa en manad. De har ingen diesel.

Det hade varit en tripp att ta hit lite svenska sjofartsinpsektrorer - bara for att se hur de skulle reagerade. Rosthogarna vi moter har pa floden kan inte ha ett endaste litet ratt i den svenska tillsyningsboken.
Langst fram star en man och lodar och letar sandbankar.
Lasten ar olja (tror vi).

Jens laser Burmese Day's av George Orwell (han som skrev 1984). Grymt bra bok!
Jag har slut pa bocker.
Jag solar, svettas, sover, svettas tittar pa flodlivet och till slut tar jag fram Livet ar en schlager med Per Hagman.
Det gar bara inte. Efter ett tag trottnar jag pa prettospraket och nonsensinnehallet och dranker den helt sonika i floden Irradaway.