Sunday, February 15, 2009

Cirkus

I höstas jobbade vi febrilt med att rivstarta utbildingarna, och jag jobbade nätterna igenom för at bli klar med min del innan det var dags att segla ut på haven med gunilla, och ja - lämna kursen vi just skrivit i händerna på någon annan.
Första kursen gick när jag hade varit iväg i en vecka och jag satt och var lite smånervös där ute på atlanten. Kollade mailen ett par gånger extra de dagarna...
De positiva kommentarerna kom så småningom ända till mig där ute på havet och det kändes fantastiskt!
Inte för att jag tvivlade, kursen var i världens tryggaste händer,men ändå...
Nu har kursen börjat igen, andra omgången. Ytterligare hundratalet frivilliga sjöräddare från hela landet skall gå kursen "egensäkerhet för räddningsman" och i helgen rullade cirkusen igång igen...

För det är en cirkus.
Telfonen ringer kvällen innan och det är is över hela området. De har haft en trålare som försökte bryta men det släpper inte...
Rescuerunnern som vi har som säkerhet har fått tid på varv och finns inte på plats. Fixa!
Sjöräddningscentralen har brakat ihop och kan inte ta emot studiebesök,kan inte du ta en föreläsning själv?
Och mitt i alltihop har jag lyckats boka in en tenta på samma morgon den börjar nio ocj första monenten jag måste hinna till strax före elva...
Cirkus är det rätta ordet.Har cykeltights under jeansen när jag skriver tentan. Den får ta 40 minuter och på 39lämnar jag in. 40 så är jag ute och tar av jeansen, 41 så har jag susat iväg ut mot Öcerkö på cykeln så snön yr.
Rullar in efter 60 minuter på cykeln, hoppar i torrdräkten och går rakt ut i havet utan att passera gå. Eleverna har precis bytt om och gått i, isen har släppt - och nu är det bara att köra på enligt schemat. Härligt!


Och jävlar vad bra det har blivit!!! De tyngsta (men tekniskt enklaste) momenten ligger först. Det är en samling dränkta och utmattade sjöräddare som kliver upp ur issörjan till lunch.
Men det handlar om att vänja sig vid vatten.
Om att bli imponerad av sig själv.
Och under eftermiddagen märkte man hur missnöjet släppte och hur de blev mer och mer trygga i vattnet. Efter tolv timmar stod vi och var stolta efter att klättrat upp i flotten en sista gång bland isflaken.

No comments: