Och solen spydde ner sina vidriga strålar...

Just kommit hem från skottland nu och sorterar intryck genom att förklara var vi varit och vad vi gjort.
Stället vi var på är ett träningscenter som heter Maritime Rescue Institute -MRI och som ligger i en liten by som heter Stonehaven, strax söder om Aberdeen. Längs den brittiska kusten gäller frivillig sjöräddning precis som i sverige. Den bedrivs huvudsakligen av mäktiga organsitationen RNLI.
Men det finns uppstickare. RNLI bedriver inte kommersielll verksamhet, men i nordsjöområdet finns ett stort sug efter kommersiell sjösäkerhetsutbildning pga av oljeindustin och det har givit möjligheten till mindre organistaioner att skaffa båtar och köra både utbiliding och erbjuda sjöräddning. MRI är en sådan, men deras huvudkund är den holländska frivilliga sjöräddningen KNRM. Rörigt. Och de har nu bjudit in svenska SSRS för att se om vi kan samarbeta också.

Så varför har Holländska KNRM lagt utbildningar i en liten by vid klipporna i skottland? Hit skickar de frivilliga som varit med i ungefär två år och alltså är värda att satsa på, för att lära sg ett och annat om båthantering. Men holland och skottland är väldigt olika - det ena platt, det andra bergigt t.ex. och är det ekonimsikt försvarbart på något sätt?
Finns det någon vits att skicka friviliga hit för oss? kan de göra något som vi inte kan?

Svaret är kanske inte tydligt än, förutom att egentligen finns det väl ingen de gör som vi inte kan göra hemma. men det finns en viss poäng i att detta sänder positiva signaler. Och det kostar inte holländarna mer att betala en avgift och en flygbiljett till skottland än vad det kostar att bygga en träningsanläggning, anställa instruktörer o.s.v.
Och det är ju alltid alltid intressant att se hur andra gör sin saker.
.
Och oavsett nyttan, så var landskapet oerhört inspirerande. Höga taggiga klippor, grottor, klart och kallt vatten. farvatten med hemska rykten och lynnigt väder.
Men ur det pespektivet var denna veckan kanske inte helt lyckad. För solen sken. Och sken. Sken. Sken till förbannelse.
Till slut satt vi och hoppades på regn och skit.
Men inte....
Inte nån vind eller sjö att tala om på hela veckan. och nu är det dags att åka hem. Kan tänka mig att det inte är så ofta någon sitter i skottland och önskar sig sämre väderMen vi fick gjort en hel del. Det var kanske inte träning vi var där för heller utan för att få ha konferans. Och det fick vi. Mycket bra. Tror det kan leda till en hel del.

sjövärlden är fan inte stor, men den är full av good people. det skall man aldrig glömma. De skulle vara värda att rädda:)