När jag var elva år, bogserades den brinnande färjan Scandinavian Star in till kaj i Lysekil. Samma kaj som jag brukade leka på blev en katastrofzon. Min lekplats där jag brukade stå och titta på lastbåtarna och drömma mig ut på fjärran hav, sveptes in i tjock svart rök och täcktes med svart sopsäckar. Svarta sopsäckar med svartbrända rester av döda passagerare.
Det och filmen "kaptajn forlader skibet" är fortfarande bland det mest mardrömslika jag har sett. Det enda som slår det är filmerna, som inte finns på hemsidan men som ofta visas på brandkurserna, inifrån inredningen där "blinda" korridorer blev dödsfällor under evakueringen. Brand ombord är en av mina värsta mardrömmar.
Men det allra värsta är att det är snålhet som pressar saker så långt att man inte hinner öva för nödlägen. "Vi hinner inte öva" är nog bland de vanligaste kommentarerna jag hör på skolan.
Efter Scandinavian Star inrättades en instatsstyrka av brandmän, "RITS", som skall flygas ut till brinnande färjor för att assistera med material och expertis. Men efter att den militära helikoptern försvunnit kan de knappt ha med sig någon utrustning ut och då är deras nytta i princip noll. Men det kan väl knappast kallas snålhet eftersom de gamla helikoptrarna kostade fyra miljoner om året och de nya tjugofyra miljoner... :)
Och man kan inte skylla på snålhet när det gäller själva certifikaten svenska sjömän har. Alla skall ha papper!
Men utan att kritisera någon i första ledet, tycker jag att det är märkligt att man som gammal och rund om magen, förväntas kunna ingå i en rökdykargrupp!? När man inte ens kan promenera igenom en enkel labyrint utan att få andingsproblem. När man inte har kapacitet att lägga ett barnpussel efter tio minuters rökdykning. Eller inte kan gå ner på knä och skydda sig mot värmen? Skall man verkligen in i en riktig brand då, är inte det att be om problem?
Jag har INGENTING emot civila helikoptrar (tvärtom) eller äldre sjömän. Bara falska förhoppningar och meningslösa papper. (Men jag blir glad av ambitiösa kurser, lärare och deltagare!)
16 comments:
Kommer också ihåg när dom bogserade in Scandinavian Star. Jag var sex år och vi stod uppe på berget hemma och såg det. Det är nog ett av dom starkaste och obehagligaste minnena från min barndom. Trots att jag var såpass liten så förstod jag ändå det hemska. Minns även när vi åkte över till Lysekil med bil och hur man såg henne uppifrån landsvägen ligga nere på Grötö, svart och utbränd. Hon såg död ut. Och det var väl vad hon var. Hon och många andra.
Ja... Det var hårt på något sätt. Man fattade att det inte var häftigt på något sätt. Att det bara var hemskt och på riktigt.
Pappa satt i räddningsledningen och var ombord och såg skiten också. Han vill inte så gärna prata om det, men vi fick inte ha svarta sopsäckar hemma på länge efter det.
För att citera dig, jenso: Ibland går det inte att kommentera på din blogg. För att du skriver så bra och så starkt att det inte finns något mer att säga.
Och jag som gick igång på de tjocka sjömännen! Är jag känslokall? Eller är det okej att inte minnas Scandinavian Star?
Jag skriver om de tjocka sjömännen i alla fall, för jag tycker de ska ha sin utbildning, fast de egentligen inte borde rökdyka. Varför? Jo, för om de inte gör det, finns det ingen som gör det. Hellre en tjock rökdykarkompis än en explosion och ett nytt utbränt vrak i stil med det du redan nämnt.
Ja, jag håller med dej Elin på sätt och vis. PÅ dom flesta båtar sköter det sig själv, med att man väljer ut de osm är lämplliga för ett jobb att göra det. Gäller FRB och brand. Men om det inte gör det, vad händer då?
Jag säger dte igen: en del kan inte ens gå runt kvareteret iförd rökdykardräkten. Kan dom gå in och göra en insats utan att utgöra en fara för sig själv? vem hämtar dom sen om det händer något?
Det som stör mig är som sagt inte tjocka skeppskamrater, utan pappret som säger att "den här mannen kan gå in och göra en insats", när han i själva verket inte kan det! Det inger en falsk trygghet!!!
Scandinavian Star är intressant för det var en olycka dät vekrligen allt ombord gick fel, från början till slut. Följ länken och kolla in filmerna!
Man kan inte ens föreställa sig vad dom fick se. På gymnasiet hade vi en gästföreläsare som hade varit brandman. Hans sista insats var just Scandinavian Star, efter det började han jobba på kontor istället. Han sa att han aldrig mer skulle kunna rökdyka efter att ha sett det han fick se...
Jotack jag kommer ihåg filmerna från brandutbildningen. Det var inget man glömde i första taget.
Jenso: Det är en komplex fråga. Det är en fråga om säkerhet, ja. Men det finns en annan sida av det också, även om den låter tam i jämförelse med säkerhet: den fackliga. Det har diskuterats att bara vissa ska få brandcertet, men det skapar en elit som direkt eller indirekt kommer diskreminera de som inte får ut certet.
Fast problemet är egentligen att sjöfolk över huvud taget har dålig hälsa. Jag tycker helt klart man skulle ta diskussionen, men det gör man inte. Fråga mig inte varför.
Hade en polare om försökte dra igång ett projekt för att förbättra hälsan till sjöss. Han jobbade egentligen med astronauter och ville introducera lite av deras metoder, men det var som att gå in i en vägg... Ingen ville höra något om hälsa och preventiv arbete. Dyrt. Tar tid. För jobbigt. Så har vi aldrig gjort.
Säkerhet i all ära men jag ser din poäng tydligt och klart. Säkerheten står tillbaks på så många områden redan att det där om ålder är marginellt. Arbetstiderna är väl det värsta egentligen.
Men återigen: falsk säkerhet är att ha ett papper som säger att man kan något som man inte kan.
Papper brinner bra, lägg dom inte på hög framför brasan!
Jo, du har rätt Jenso. Men det behövs en gigantisk attitydförändring för att det ska hända något. Jag skulle förseslå att de börjar med kockarna. Den kock som lyckas ta bort ägg och bacon på söndagarna borde nomineras till nobelpriset i psykologi!
Följer din blogg med stort intresse. Du är j-t bra på att berätta och att plåta. Och det är viktiga saker som du tar upp.
Apropå hälsa så är det en av de viktigaste frågorna i hela näringslivet. För några år sedan ledde Sverige välfärdsligan, nu ligger vi långt ner på listan, på 23:e plats nånting. Samtidigt som Sverige har världens friskaste befolkning så är vi den mest sjukskrivna. Hur går den matematiken ihop?
Folk i räddningstjänsten, smala eller tjocka, i luften, till sjöss eller på land är bland våra viktigaste förebilder. Och sjuksköterskorna är de verkliga hjältarna.
Vet att det var nya tag på Destination Gotland, där fick de som ingick i rökdykarteamt friskvård/konditionsträning iland betald av företaget. Samt att man satte ribban i höjd med Räddningsverkets krav. Helt rimligt! Och i Norge pratar man BMI och har satt gränser ut efter det för sina sjömän. Vilket även ställde till problem för deras Pillipinos..
Så...något är på gång ;)
Intressanta synpunkter ni kommer med allihop, det gör mig väldigt glad!
Intressnat det där med destination gotland, visste inte om det. Men vi pratar lite på skolan om att man gärna ordinerar motion. Motion gör så himla mycket mer emd kroppen än bara stäker muskelerna. Ökat syreupptag, minskad belastning etc etc.
Dest. Gotland har hämtat sig sen starten då, dom fick väl en del skit för att dom körde underbemannat?
För inte tala om sina turer/mutor i moderbolaget och upphandlignen av trafiken till Gotland... Vet inte mer än att de som jag träffat på andra båtar gärna återvänder till Destination Rauuk
Var på Destination Gotland förra vintern och de anställda pratade gott om att de fick gratis, eller om det var subvetionerad, träning iland (ombord hade dom ju inte ens en cykel!) Tydligen så gjorde dom "riktiga" läkarundersökningar också med konditionstest och så vidare. Samt att dom hade regelbunden rökdykning iland och fick använda grejerna på ett mer verklighetstroget sätt än att irra runt i en korridor ombord. Det är något fler borde ta efter...
fast sjöfolk ahr väl egentligen haft det jäkligt bra med träning. Tänker alla tävlingar som HKF arrangerat, det är ju inte många båtar som inte har gym.
Så saker och ting rör ju på sig, det är väl bara det att det rör sig så jävla sakta...
Post a Comment