.JPG)
Skall man segla över atlanten seglar man söderut tills smöret smälter och då svänger man höger och seglar tills man hör reagge. Då är man framme.
Kap Verde är dom där öarna man ser vid horisonten när smöret smälter.
Fattigt och ganska eländigt egentligen. Vet inte varför men det verkar som om många sätter ett frågetecken efter kap verde efter att ha varit här. Som att det var något man inte gillade.Fast nu tänker jag att det kanske är dit jag helst vill åka tillbaks. Konstigt.
Tror det har att göra med en pool som vi hittade.
Var på två dagars utflykt med studenterna.D e skulle sköta sig själva så mycket som möjligt, vi var bara med som back up och fick tid att vandra runt för oss själva. Gick en lång vandring i en ribeira, en dalgång ihop med Klara och Carolina. Otroliga gröna bergväggar som sträckte sig upp i skyn. Smalt och vindlande. Små fattiga byar som klängde sig fast i grönskan. Och så varmt. Ja, så smöret smälter.
Hade svettats i uppförsbacke i timmar när vi bakom en krök fick syn på en pool. Ja, ni fattar själva:
Tänk vilken skillnad det är: En pool i i finaste kakel. Vita solstolar i plast, kanske en liten bar där man kan köpa en läsk. En fet tysk.
En pool av grön slemmig betong. En dammig väg bredvid. Fem fattiga ungdomar som hoppar och plaskar.
5 comments:
Oj, måste kommentera. Det är inget fel på Cap Verde och jag var som sagt bara på en av alla öar. Men känslan jag fick var att det är lite EuroAfrika. Lite av båda, men egentligen inget av något. Å andra sidan så är ju inte det ngt att hänga upp sig på. Cap Verde är...Cap Verde.
Hahah, "där smöret smälter"! Underbart.
Hm, funderar över det där med frågetecken...? Jag vet inte, men om jag får säga ett ställe som jag skulle vilja åka tillbaka till är det nog Kap Verde. Fastän jag knappt fattade någonting när jag var där (eller kanske just därför) och fastän jag liksom har "lärt mig" att uppleva ställen efteråt, så finns det något där som är svårt att jämföra med någonting annat (som jag har sett i alla fall).
Men visst var det kapverdianerna som drog till Portugal och allt det där? Jag har ju inte varit "riktiga" Afrika, men om man bara ska flumfilosofera så kanske det är lättare att förändras i en egen riktning när man är en ö?
Jag har ingen aning, men intressant är det. Och vad fina bilder du har tagit, som vanligt! Den som väntar på nåt gott... :)
Kanske det där med frågetecknet för för mycket plats. Ni har såklart synpunkter som är större än mina.
Karin, det är verkligen hemskt roligt att höra dina kommentarer om detta. har faktiskt tänkt en hel del på det, och det kommer nog en grej om de här, men hur du/ni gamla DSGare ser på det här nu.
kan precis föreställa mig att ingen fattar något när man kommer till kap verde så tidigt i skolan. va? inga märkeskopior? va inga guidade turer? Va ? Men hallå? va?
Vilka öar har ni varit på K & rasta?
Shit Kumba
Nu har jag vart inne på din blogg. Dte var uppenbarligen alldeles för länge sen sist... grym läsning om kap verde må jag säga:)
Ja, i ettan, jag tror att man fattar att det är häftigt att det inte är så uppstyrt... och jag vet att jag vandrade där på San Antao (vi låg vid en ö som jag tror hette Sao Vicente, kan det stämma?) och ändå funderade rätt mycket på vad vi höll på med, men det är inte förrän senare man kan se tillbaka på det och inse exakt HUR häftigt det faktiskt var. Det är inte förrän man har något att jämföra med och så många minnen att hjärnan måste börja sålla som man inser vad det är som verkligen har etsat sig fast hos en.
Och sen kan jag känna att tvåan inte var häftig på samma sätt, även om man kanske lär sig att ta vara på det också. Så, egentligen var det nog i trean som man liksom var i fas, eller vad man ska säga.
Oj, jag kan fundera över det här hur länge som helst! Det är så kul att läsa vad du skriver också Jens för det är nästan som att uppleva det igen fast ur ett annat perspektiv!
Post a Comment