Sunday, January 04, 2009

Och sen blev allt blått i två veckor...


Egentligen är det ingen bedrift att segla över atlanten. Det är inte svårt alls.
Bara segla med spirade segel. Med ett råriggat fartyg är det ännu lättare. Segla från kaj och häng med passaden. Släpp kroken bakom närmsta ö, en sisådär 2500 sjömil längre västerut.
Samtidigt är det en märklig sak. Man gör inget, men ändå blir det så intentsivt. Det är en rymdresa, man lämnar jorden en stund. Det händer ingenting dagar i sträck ändå kommer man aldrig att glömma det.
Allt blir så himla nära när man är så långt bort från allt.Försöker komma på vad vi gjorde, kan bara komma på att vi:
Vi gick upp tolv och gick och sov klockan fyra
Vi hade navigationslektioner
Vi hade sjömansolympiad och alla var utklädda till pirater.
Vi stannade och badade.

1 comment:

X said...

Mmm...rätt igen. Det unika är väl just att man inte gör något. Man har liksom fullt upp med att inte göra någonting. Alls.